Information från Hallands Regementes och Hallandsbrigadens Kamratförening 2018-09-06

Resan till Norge genomförd 30/8 – – 2/9  2018

En kunnig guide berättade om Fredrikstens fästning. Foto Bo Criwall

Vi 68 deltagare på resan är åter hemma efter fyra dagars härlig minnesvärd aktiv resa i fint väder i Norge.
Vi har sett och upplevt mycket, besökt historiska platser, krig och fred, kultur mm.

Vid besöket på 22 juli-centret (bombdådet i Oslo och barnmorden på Utøya) kom tårarna fram. Annars var vi glada. Gladast blev vissa när vi stod på svensk mark i Norge (Voksenåsen på Holmenkollen)!

Vi har åkt buss och båt samt vandrat en hel del. Ätit och druckit gott. Umgåtts och haft trevligt. Men det är dyrt i Norge. På hemvägen kom kopplingen till vårt kära regemente: besök vid Wästgöta Dahl regemente vid Nygårdsängen och Grunnebohed. Mer info kommer i vår tidningen, i slutet av februari 2019.
Nästa års kamratresa kommer troligen att gå till Polen.
Text: Bo Westman

Uppstartsmöte för tidningskommittén

Tidningskommittén samlad. Från höger: Lars Ahlberg, Jan Erik Nordberg, Bo Westman och Lars Björk

Samlingen var i Soldathemmets sammanträdesrum. Vi önskar hjälp från Dig med historier från förr, fotografier mm som helst skall ha anknytning till Hallands Regemente.

Du kan bidra med historier, anekdoter, fotografier mm.
Kontakta Bo Westman e-post bossebus213@hotmail.com

Du kan även bidra till tidningsfonden!
Sätt in valfritt belopp på plusgiro 26 27 24-8  (skriv tidningsfonden)

 

SMKR regionmöte i Göteborg den 11 september
Kamratföreingen representeras av Bo Westman och Lars Björk. SMKR styrelseledamot Gunnar Ohlsén kommer även att deltaga vid regionmötet som hålls i Flottans Mäns lokaler vid Nya Varvet.


Nästa styrelsemöte
Kamratföreningens styrelse kallas till möte 2018-10-26 kl 09.30 i Soldathemmet.

Allan Widman till Halmstad den 4/10


Ordförande i försvarsutskottet Allan Widman (L) kommer den 4 oktober kl 18.30 att
bland annat att tala om Sveriges Totalförsvar. Platsen blir Halmstad Stadsbibliotek – Hallands-
scenen på andra våning.

Ett arrangemang av Försvarsutbildarna i Halmstad, Allmänna Försvarsföreningen i Halland
och Stadsbiblioteket i Halmstad
Fri entré – välkommen

 Tylebäck Hotell & Konferens

Gästernas kommentarer….
En pärla på bästkusten, en plats som jag kommit att besöka allt oftare och här finns det allt jag söker
komfort, trivsel, go ‘mat och trevlig personal. 5 minuter till Halmstad city och 5 minuter till stranden.
3 juni

Helt underbart ställe fin kvalitet på maten och personal. Även mycket stor djur fauna och vacker
miljö med vatten och strand. Kommer komma tillbaka med familj och vänner.

19 juni

Ett bra ställe att ha konferens på. Maten och servicen i matsalen är mycket bra.
Omgivningarna är fantastiska. Försvarsutbildarnas lärare och instruktörer är av hög kvalité.

5 mars

https://www.facebook.com/TylebackHotellKonferens/

 

Försvarsmaktens filmer

Försvarsmaktens Youtube-kanal visar video- och stillbildsmaterial som beskriver Försvarsmaktens verksamhet i Sverige och utomlands.
https://www.youtube.com/user/SwedishArmedForces

 

En starkare dansk
Från papperstiger till gripbara vassa förband?

Den danska försvarsöverenskommelsen som tecknades i början av 2018 kommer ge en massiv förstärkning av grannlandets försvarsförmåga. Föredömligt av dansken säger jag, och också intressant att de fokuserat så mycket på armén.

Du har väl inte missat att Forsvaret kommer få ett tillskott på 12,8 miljarder danska kronor fram till år 2023?
Danmark ska upp till Natos två procent-mål. Det är en ökning med 20 procent av försvarsanslaget, och fokus riktas nu om från krig i Mellanöstern till säkerhet i Östersjön.

Vad är det som ska förbättras?

Armén:

Ny brigad
Detta är ingen liten förmågestegring för ett danskt försvar som likt Sverige bara har två mekaniserade brigader. De två danska (1. och 2. brigaden med tre, respektive fyra manöverbataljoner) kommer nu få sällskap av en till tung brigad.

Film: Danska Leopard 2 A5

Precis som i Sverige är det Leopard 2:an (i Danmark i varianten A5) som tjänstgör som stridsvagn. Denna vagn ska det nu bli flera av.

Denna nya brigad ska vara en utpräglad snabbinsatsbrigad av modulär design. Det betyder att den ska kunna sättas samman efter behov.

Mer artilleri
Den danska armén är i nuläget utrustade med den amerikanska M109 Paladin men ska enligt uppgift ersättas av den franska Caesar 8×8. Om Forsvaret väljer det senare hjulgående artillerisystemet så får de leva med en lägre skyddsgrad samt vissa begränsningar i framkomlighet då den är hjulgående.

Den danska ”selvkørende haubits M109”, har tjänstgjort i över 40 år i danska armén…

…men håller nu på att ersättas med den franska Caesar 8×8. Vilket system som den nya brigaden ska utrustas med återstår att se.

Nytt luftvärn
Nyligen flyttades allt luftvärn över till danska flygvapnet, men det verkar inte ha varit en särskilt stor förlust, dådet endast handlade om det korträckviddiga och relativt ålderstigna Stinger-systemet. Som dessutom är förrådsställt.
Det är ingen högoddsare att tro att ett nytt system kommer ersätta detta i den nya brigaden.

Det lätta danska luftvärnet bestående av strax över 20 eldenheter kommer med största sannolikhet att ersättas.

Nytt pansarvärn

Danmark har, till skillnad mot Sverige, medeltungt robotpansarvärn i form av TOW. Detta system har i kurderna och olika syriska gruppers händer gjort mycket bra ifrån sig i inbördeskrigets Syrien. huruvida det ska uppgraderas, köpas in mer av befintliga eller ersättas är ännu inte klart.

En amerikansk BGM-71 TOW grupperad i östra Afghanistan.

Ny lätt skyttebataljon
Den danska armén framrycker i och strider med både hjul- och bandgående fordon. I försvarsöverenskommelsen har man nu kommit överens om att sätta upp en till lätt bataljon om cirka 500 man. Detta (förmodligen) för att man snabbare ska kunna omgruppera längs vägar och förstärka och försvara särskilda områden (även utomlands)

Danska soldater tillhörande ett motoriserat förband under missionsutbildning (därav de speciella
kamouflagemönstret på uniformerna).

Vilken typ av utrustning eller sammansättning som den nya lätta skyttebataljonen kommer att ha är oklart.

Flygvapnet:

En C130J tillhörande danska flygvapnet under en uppvisning. J-varianten är den nyaste ”Super Herkules”
varianten och har bland annat en helt digital cockpitmiljö, nya motorer och minskad besättning. Foto: Youtube

För att ytterligare öka sin transportkapacitet ska danska flygvapnet utbilda två ytterligare flygbesättningar
till sin flotta med Herkules C130J.

För system som fartyg och transportflygplan är det inte dumt att prata om flera besättningar (och inte bara nya inköp), det ökar på uthålligheten markant. Åtgärden kommer öka antalet möjliga flygtimmar med 20 procent.

Inget strul med F-35
De 27 F-35 (med en skyhög prislapp per plan) som Danmark har lagt en beställning på skall köpas in. I och
med höjningen av försvarsanslagen tar danska regeringen höjd för prisökningar.

FILM: Danska piloter testflyger F-35 i USA

Marinen

Luftvärn till fregatter
I likhet med de svenska Visbykorvetterna har de danska fregatterna tydligen ångat runt utan adekvat robotluftvärn. Detta ska det nu vara slut på, bland annat ska långräckviddiga luftvärnsrobotar av typen SM-6 installeras för att ge flottans fregatter utökad möjlighet att skydda konvojer.

Luftvärnsfregatten Nils Juel är ett av flera fartyg som ska uppgraderas. Foto: Anne MacKay

Mer ubåtsjakt!
Hela danska flottan ska skärpa sin förmåga till ubåtsjakt. Flertalet fartyg ska utrustas med bland annat motmedel mot torpeder, sonarutrustning och inte minst dedikerade ubåtsjakthelikoptrar.

SH-60B Sea Hawk ubåtsjakthelikopter släpper en övningstorped. Marinen har redan ubåtsjakthelikoptrar,
men inte utrustade med torpeder. Det ska det nu bli ändring på. Foto: Wikimedia

Slutsats
Med försvarsöverenskommelse 2018–2023 satsar Danmark enligt mig på en väl avvägd styrka som på
pappret ser mångsidig ut.

Hela dokumentet kan du läsa här: http://bit.ly/2nRCVT6

Källa:  Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek 2018-09-01

 

Nytt inlägg på KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIEN
Finsk motoriserad strid

av Robin Häggblom

Det är med stort intresse som jag följt debatten om olika förbandstypers lämplighet i norrländsk terräng.
Från finsk synvinkel är det naturligtvis av särskilt intresse då stora delar av landet har terräng som antingen
direkt motsvarar eller har drag som skapar samma frågeställningar som är aktuella i fallet Norrland.
För den fortsatta debatten kan det för svenska läsare vara av intresse att ta del av hur finska armén
resonerar kring samma utmaningar. Nedanstående redovisning är helt baserat på öppna källor, och ska
på intet sätt ses som en uttömmande redogörelse för finsk doktrin eller krigstida sammansättning.

De krigstida finska förbanden delas in i tre kategorier: operativa, regionala och lokala trupper. I en jämförelse med den svenska Försvarsmakten motsvarar lokala trupper den roll som Hemvärnet har, medan regionala trupper saknar motsvarighet. De operativa styrkorna motsvarar de krigsförband som diskuteras i Fritzsons och Henricssons artiklar, så dessa utgör de mest relevanta jämförelserna. De operativa styrkorna kallas också manövertrupper, men då manöverförband har en avvikande betydelse i rikssvensk nomenklatur kommer jag genomgående att använda “operativa” i denna text.

De viktigaste förbanden är fem stridsgrupper och två brigader. De två brigaderna skiljer sig radikalt, där den ena är en motoriserad brigad uppbyggd kring hjulburet infanteri som förflyttar sig med Patria AMV (Patgb 360) och XA-180/200-seriens (Patgb 203) pansarfordon. Jämfört med svenska förband har den störst likheter med 71 bataljonen, och de södra/sydvästra delarna av Finland där förbandet mobiliseras har på de hela taget mer gemensamt med Götaland och Svealand än med Norrland när det kommer till faktorer som befolkningstäthet, infrastruktur, och klimat.

De finska stridsfordon 90 (CV-9030) har som huvudbeväpningen en McDonnell Douglas 30 mm
Bushmaster II/MK44. Finland har 102 vagnar samtidigt har finska armén även 110 BMP-2 som
har / håller på att uppgraderas. Foto: Finska försvarsmakten

Den andra brigaden är mekaniserad, och uppbyggd kring CV 9030 (Strf 90). Denna sätts i sin tur upp i de östra delarna av landet, där skog dominerar landskapet. Samtidigt ska det poängteras att alla operativa förband skall kunna “operera självständigt över hela nationens territorium” och “måste kunna klara sina uppgifter i alla terrängtyper och förhållanden i Finland”. Armén lyfter fram också att den “centrala utmaningen är balansen mellan taktisk och operativ rörlighet”, där hjul kontra band är en viktig faktor (för alla citat, se Operatiivinen yhtymä 2035).

Stridsgrupperna är bataljoner som förstärkts för att kunna operera självständigt. De två pansarstridsgrupperna är de kraftigast bepansrade förbanden i den krigstida finska armén, med två kompanier Leopard 2A6 och två kompanier pansarskytte (pansarjägare på finlandssvenska) med BMP-2, samt understödjande ingenjörs- (pionjärs-), artilleri- och luftvärnsförband. BMP-2 hålls kvar på grund av brist på pengar, men genomgår som bäst ett lätt uppgraderingsprogram som syftar till att förbättra ergonomin och reducera fordonens signatur. Beväpningen, 30 mm akan, och skydd uppdateras
inte.

Två stridsgrupper är motoriserade. Bägge har tre pansarskyttekompanier med MT-LBv (Pbv 401) och ett pansarkompani med Leopard 2A4 (Strv 121), samt understödsförband.

Den sista stridsgruppen är en kustjägarstridsgrupp med marininfanteri transporterade i lätta transportbåtar och stridsbåtar för offensiva uppgifter i skärgårdsmiljö. Den här typen av specialförband saknar relevans för den pågående debatten.

Ett par saker blir omedelbart uppenbara för de som läst Fritzsons och Henricssons artiklar. Ett är att de motoriserade strids-grupperna på ytan ganska långt motsvarar Henricssons förslag på infanteriförband för Norrland. Här finns dock ett par radikala skillnader som inte framkommer i den korta beskrivningen ovan. Det första är en kompakt finsk aversion mot uppsutten strid.
Oberoende av terräng och fordon så är utgångsläget att när pansarskytteförbanden nått slagfältet stiger de av och tar upp striden till fots. Både BMP-2 och CV 9030 saknar numera i finsk version möjlighet för infanteriet att använda sina vapen inifrån vagnen.

Starkt förknippat med detta är den finska förkärleken för fältbefästningar i alla dess former. Även om fullständiga befästningar kräver omfattande tid och arbete kan meningsfulla förbättringar av stridsställningar ske med enkla medel på relativt kort tid.

Detta möjliggör den fokus som finsk taktik och operationskonst numera tillmäter ett aktivt försvar, där befästningar inte nödvändigtvis skall försvaras till sista patron, utan är tillfälliga stödjepunkter. Det är korrekt att Norrland lämnar mycket utrymme för att kringgå befästningar, men samtidigt ska man komma ihåg att även om mekaniserade förband kan operera i väglöst landskap så kommer de att betala ett pris för det. Beroende på terräng så kommer framryckningshastighet och försörjnings-linjerna att bli lidande, vilket betyder att vissa nyckelpunkter blir intressantare än andra. Ett vägkors har ett objektivt högre strategiskt värden än myrar och fjällsluttningar, för att lätt karikera situationen. Det ska också påpekas att alla finska värnpliktiga får pröva på att gräva ståvärn, oberoende av årstid. Då alla officerare inlett sina karriärer som värnpliktiga så är det ingen överdrift att påstå att alla som iklär sig gröna uniformer i Finland är väl bekanta med både fältspade och ståvärn.

Finskt mekaniserat infanteri. Observera stridsfordon 90 i bakgrunden.  Foto: Stefan Mattsson

Den finska försvarsmakten har också noterat att de relativt korta skjutavstånden i skogsterräng lämpar sig dåligt för pansarvärnsrobotar, och att skogbeklädd terräng kan ge fördelar för ett pansarförband som är van vid att uppträda där.

Det innebär dock inte att man frångått vapen med riktad sprängverkan. Tvärtom, den finska armén har istället prioriterat att alltid ha tillgång till moderna pansarskott, både lätta och tunga, för att ge enskilda skyttegrupper möjlighet att möta bepansrade motståndare effektivt på relativt korta skjutavstånd. Det senaste på området är införskaffandet av M72 EC LAW för att bekämpa lätt bepansrade fordon och NLAW (Rb 57) för att möta fientliga stridsvagnar.

Pansarvärnsrobot 57 – effektiv skottvidd 600 m. Anskaffad av flera länder bla  Finland, Indonesien,
Sverige och Storbritannien.  Foto: SAAB-Bofors

I korthet kan man alltså sammanfatta situationen som att den finska Armén för sina operativa styrkor visserligen föredrar de fordon som Henricsson förespråkar, men till stridssättet påminner tillvägagångssättet mer om Fritzsons Norrlandsinfanteri.
En viktig orsak är pengar. Mekaniserade förband är dyra att sätta upp, dyra att utrusta, och dyra att träna. Precis som i Norrland finns ett värde i kvantitet, och det är en fin balansgång att nå nivån där man både har en acceptabel kvalitet och acceptabel geografisk täckning på förbanden.

En sista uppgift som också förtjänar att nämnas: till för något år sedan fanns en tredje brigad i mobiliseringsplanerna. Den var utrustad med bandfordon, både inhemska modeller och BV206, och var den nordligaste av de tre brigaderna.

Denna verkar numera ha utgått ur organisationen, utan att det närmare motiverats varför. En möjlighet är att materielen blev för ålderstigen, speciellt de inhemska bandvagnarna är till åren komna. Ett annat är att avsaknaden av splitterskydd gjorde att förbandet inte kunde verka offensivt på det sätt som förutsätts för operativa trupper. Ytterligare ett alternativ är att pengarna helt enkelt tog slut till följd av kravet på höjd beredskap som kom efter Krim 2014. I vilket fall som, i Finland hade vi fram till nyligen icke-splitterskyddat bandvagnsburet infanteri som ett av våra spetsförband, men verkar nu ha avskaffat det.

av Robin Häggblom driver den finlandssvenska försvars- och säkerhetspolitiska bloggen CorporalFrisk.com
27 augusti, 2018

 

Försök att påverka förtroendet för valprocessen
Inför valet den 9 september har det skett försök att skada förtroendet för valprocessen och det demokratiska systemet.
I nuläget ligger dessa aktiviteter inom ramen för Säkerhetspolisens förväntningar och innebär inga risker för valresultatet.

http://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2018-08-30-forsok-att-paverka-fortroendet-for-valprocessen.html

Säkerhetspolisen 2018-08-30

————————————————————————————————
Med Vänliga Hälsningar
Lars Björk
Styrelseledamot Hallands Regementes och Hallandsbrigadens Kamratförening

Lämna ett svar

Your email address will not be published.