information från I16 o ch IB16 kamratförening

Årsmöte 2018

Hallands regementes och Hallandsbrigadens Kamratförening kallar sina medlemmar till årsmöte.

Fredagen den 20 april kl 1800 i aulan på Regementsområdet Lv 6.
Mer detaljerad information kommer att delges efterhand.

Kamratföreningens tidning – snart klar för tryck

Årets omslagsfoto är från besöket på fästningen Sveaborg i Finland den 31 augusti 2017.
Sista (?) redaktionsmötet blir den 16 januari. Glädjande besked är att vi har fler artiklar
än antalet beslutade sidor (56 st) – vi sparar dessa artiklar till nästa års tidning.

Tidningsredaktionen (Bo Westman, Lars Ahlberg, Jan Erik Nordberg och Lars Björk)
hoppas att Du skall bli nöjd med vår tidning, som innehåller lite av varje – från historiska
händelser och foto, till vår verksamhet idag.

Ett stort tack till alla artikelförfattare och fotografer som gjort denna tidning möjlig.

Packning av tidningen, infoblad om resan till Norge och infoblad årsmötet, sker
på Soldathemmet den 12 februari. Förhoppningsvis har Du tidningen i Din postlåda
några dagar senare.

Om Du har möjlighet att hjälpa till med packningen av tidningen den 12 februari kl 09.00-12.00
på Soldathemmet invid Lv 6, så kontakta Bo Westman e-post bossebus213@hotmail.com

97 års män träffas den 18 januari
Påminner om fikaträff nu på torsdag 01-18 kl 09.30 på Soldathemmet.
Krister Edvardsson informerar oss om Försvarsmaktsövningen AURORA.

Rikskonferensen 14-16 januari på
Högfjällshotellet i Sälen


Foto: Ulf Palm

Varje år genomför Folk och Försvar Rikskonferensen – Sveriges viktigaste forum för diskussioner om säkerhetspolitik, försvar och samhällets krisberedskap.
2018 genomförs Rikskonferensen 14-16 januari på Högfjällshotellet i Sälen.
Rikskonferensen samlar ca 350 deltagare och 50-60 talare under tre dagar för kunskapsspridning, samtal och debatt.  I fokus står världens säkerhet, Sveriges försvar, människors trygghet och samhällets krisberedskap.
Konferensen uppmanar till möten mellan politiker, aktiva inom organisationer i civilsamhället – inte minst ungdoms- organisationer – samt representanter för fackliga organisationer, näringsliv och myndigheter. Därtill finns en storoch växande medienärvaro.
Hela Rikskonferensen webbsänds och kan ses live och i efterhand här på vår hemsida.
Den officiella hashtagen för Folk och Försvars Rikskonferens är #fofrk

Här finns programmet för Rikskonferensen – Obs! Programmet uppdateras kontinuerligt.
Följ konferensen direkt och i efterhand

Rikskonferensen 2018 söndag 12:30-13:05

(12:30) Välkomstord
Göran Arrius, ordförande Folk och Försvar
Maud Holma von Heijne, generalsekreterare Folk och Försvar

(12:35) Sveriges säkerhet i en ny värld
Stefan Löfven, statsminister

(13:35) Säkerhetspolitik i norra Europa – Natos syn
Jens Stoltenberg, generalsekreterare North Atlantic Treaty Organization

TV 4 Play sänder också direkt från Sälen

Se TV4 inslaget här

Lyssna på ÖB här

Djupt oroväckande signaler*

BBC News Channel – HARDtalk, General Sir Richard Barrons, Commander
UK Joint Forces Command 2013-16
Sir Richard Barrons (tidigare chef för UK Joint Forces Command) har beskrivit det militära förfallet i sitt eget land och mer generellt i väst med berömvärd tydlighet; Shirreffs i sin bok 2017 War With Russia och Barrons i Financial Times i september 2016 och i en förträfflig intervju i BBC HARDtalk i början av januari 2017.
https://www.youtube.com/watch?v=uoWviJ5pFVI


Nytt inlägg på KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIEN

Ryssland inför valåret 2018

Av Jan Leijonhielm

Det står nu klart att den ryska valkommissionen godkänt Vladimir Putins framställan om att få kandidera till presidentvalet i april, något som inte kom direkt oväntat. Samtidigt beslutade kommissionen att vägra Alexander Navalny denna rätt, på grund av att han har två vilande domar över sig på tillsammans 10 år, också detta väntat. Navalnys svar har blivit en uppmaning till bojkott av valet och till massdemonstrationer, något som i sin tur nu undersöks av åklagare om detta är lagstridigt.

Putin kommer naturligtvis att vinna stort, övriga godkända kandidater – de gamla vanliga Zjuganov från kommunisterna och Zjirinovskij från liberaldemokraterna kommer inte ha någon chans. Inte heller Xenia Sobtjak, Putins guddotter, lär samla några större skaror. Putins popularitet ligger stabilt över 80 procent, även om hans parti Förenade Ryssland inte kommer över 50 procent i opinionsundersökningar. Partiet lyckades i realiteten inte få mer än 27-30 procent av de val-berättigades röster i senaste valet. Putins största oro är att deltagandet riskerar att bli lågt; politisk apati och Navalnys uppmaning kan leda till generande låga nivåer, som dock sannolikt kan justeras uppåt genom kreativt rösträknande.
De senaste sju ryska valen har av OSSE förklarats vara fria, men inte rättvisa och oppositionen har på ett övertygande sätt visat att massivt valfusk förekommit.

Putins främste politiske motståndare partiledaren Aleksej Navalny grips den 25 mars 2017 (AFP PHOTO / VASILY MAXIMOV)
(Foto inlagt av Lars Björk)
Att följa Navalnys uppmaning till demonstrationer är dock inte ofarligt, vilket historien visar. Den senaste metoden för att avskräcka befolkningen från att delta i demonstrationer beskrevs sålunda av representanter för den ryska oppositionen, som nyligen besökte Stockholm: Polisen griper så många de har utrymme för, identifierar dem, varpå de släpps med hotet att nästa gång väntar fängelse och mycket höga böter. Därtill kan inräknas problem i karriären om man arbetar inom statlig eller regional förvaltning eller med platsen på universitetet, för att inte tala om att politiken blir en återvänds-gränd – inga offentliga uppdrag blir tillgängliga. Ett ganska effektivt sätt att dämpa demonstrationslusten, men också
nödvändigt ur maktens synvinkel – de senaste demonstrationerna var överraskande och obehagligt stora och dessutom deltog ungdomar i en tidigare inte skådad omfattning.

Putin har förberett sin kandidatur under 2017 på flera sätt, bl a genom att byta ut 20 guvernörer under året och ersätta dem med pålitligare personer. Samma process kan vi se inom presidentadministrationen och Putins närmaste krets, där tidigare kolleger och vänner successivt byts ut mot yngre och lydigare byråkrater. En tilltagande politisk inre turbulens har också börjat göra sig märkbar, efter ett relativt lugn sedan 2013, då ministrar och följeslagare fick byta plats eller flyttades från maktens närhet. Den tidigare ekonomiministern Uljukajev dömdes i en öppen rättegång nu i december till åtta års fängelse på grund av påstått mutbrott, uppenbarligen genom en fälla arrangerad av Igor Setjin. Setjin är chef för Rosneft och en av Putins mer hårdföra akolyter inom den närmsta kretsen. Han förespråkar ökad statlig makt över bl a energisektorn och är en av de mest inflytelserika rådgivarna. Domen, som var oväntat sträng tyder på att
förespråkarna för en hårdare politik f n ökar sitt inflytande.

Den ryska ekonomin går, givet omständigheter som sanktioner och relativt låga oljepriser, någorlunda bra, bl ökar exporten av livsmedel kraftigt. Ett stort problem utgörs dock av det ökande antalet fattiga. Putin medgav själv under årets sista regerings- sammanträde att ca 20 miljoner ryssar lever under fattigdomsgränsen och att man inte lyckats bromsa utvecklingen.
Många pensionärer ingår i denna grupp och risken finns att de börjar känna för att proteströsta.

Låga oljepriser och sanktioner bidrar till ökande fattigdom. Der har lett till att allt fler dras till illegala loppmarknader i till exempel Moskva Bild: EPA/SERGEI ILNITSKY (Foto inlagt av Lars Björk)

Putins popularitet bygger i högre grad på de utrikespolitiska framgångarna. Hans senaste turné i Mellanöstern belyste dessa på ett tydligt sätt: Bassar al Assad sitter i orubbat bo, och Ryssland drar hem trupp, men kommer inte att lämna de militära bastionerna. Relationerna med Egypten och Iran förbättras och Erdoğan och Putin blir alltmer överens om hur bra det är med auktoritära metoder. Moskva utnyttjar således det amerikanska tillbakadragandet på ett effektivt sätt. Man spelar rollen som fredsmäklare, men behåller samtidigt sitt militära fotfäste i regionen. Att EUs och USAs sanktioner inte hävts, att Navalny
har fått rätt i Europadomstolen eller att Ryssland utesluts från vinter-OS i Seoul bekräftar bara statens propagandabild av en fientlig omvärld som av politiska (och orättfärdiga) skäl angriper Ryssland. Ironiskt nog finns det faktiskt skäl för delar av denna bild – många ryssar är övertygade om att domstolar utgör maktens redskap, någon annan funktion har de inte haft i Ryssland under det senaste decenniet.

Det kommande året innebär således några säkra händelser, som valet av Putin, men också en ”traditionell” osäkerhet.

Vi vet t ex inte om kriget i Ukraina kommer att trappas upp inför valet för att ge extra stöd till Putin. F n ökar tillförseln av tunga vapen på båda sidor, USAs löfte om sådana har i ryska media framställts som närmast en krigsförklaring. Man undviker därvid att nämna att ryska tunga vapen förts in under lång tid, bl a den BUK-missil som sköt ned det holländska passagerarplanet MH 17, och även pansarvapen, artilleri och modernt luftvärn. Moskva gör inte längre någon hemlighet av att man kommer att förse separatisterna med dessa vapen, de kommer inte att behöva ge upp av brist på denna teknologi, som det uttryckts från officiellt håll.
En korridor ned till det annekterade Krim skulle nog se väldigt bra ut i valkampanjen. Fortsatta cyberangrepp och desinformations-kampanjer mot omvärlden, bl a Sverige torde fortsätta.

I sammanhanget kan noteras att Sverige allt oftare framställs som lierat med dolska amerikanska anslag mot Ryssland. Nyligen påstod t ex SVR-chefen Sergej Narysjkin att Sverige samarbetade med bl a amerikanska CIA, de baltiska staterna och Polen i ett pågående hybridkrig mot Ryssland.

Vad som dock förefaller säkert är att Putin fortsätter leda landet mot en blandning av totalitärt och auktoritärt samhälle, till många ryssars olycka och omvärldens oro.

Jan Leijonhielm är f d byråchef och ledamot av KkrVA
2 januari 2018

Gudrun Persson, Rysslandsforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut.

1. Hur aktivt deltar Ryssland i kriget i Ukraina?
– Ryssland förnekar inte att man stödjer separatisterna i Donetsk och Luhansk. Putin har själv sagt att Ryssland är där och bistår, också militärt. Men man förnekar att man har reguljära trupper där, eftersom det strider mot folkrätten. Den officiella beskrivningen är att de ryska soldater som deltar i kriget i Ukraina är där på semester.

2. Men Ryssland nekar – hur vet man då att de deltar i kriget?
– Det syns. De går in över gränsen från Ryssland. Man har bland annat sett hur Ryssland för in stridsvagnar och personal i Ukraina.
– Ukrainska styrkor har också gripit folk på ukrainskt territorium: rysk luftlandsättningstrupp, specialförband, GRU (den ryska militära underrättelsetjänsten) och den typen.

3. En majoritet av Krims invånare är rysktalande, många Krim-bor vill att halvön tillhör Ryssland.
Vad är då problemet med Rysslands övertagande?
– Problemet är att Ryssland har skickat in militära styrkor, och befolkningen har röstat under pistolhot om att bryta sig loss från Ukraina.
Det är inte fria och rättvisa val.
– När Sovjetunionen var på väg att upplösas hösten 1991 höll Ukraina en folkomröstning om självständighet. En majoritet röstade för.
Även på Krim var en majoritet för ukrainsk självständighet.

4. Men om opinionen har svängt nu och det finns ett stöd för att Krim ska vara ryskt?
– Alldeles oavsett: även om befolkningen på Krim ville tillhöra Ryssland hade man kunnat inleda förhandlingar, då hade det möjligen kunnat lösas fredligt. Problemet är att Ryssland inte väntat på det utan gått in med vapen och norpat en del av Ukraina.

5. Ett annat vanligt argument är att övertagandet av Krim är tämligen okontroversiellt eftersom halvön tillhörde Ryssland till 1954, då den gavs till Ukraina. Vad säger du om det?
– Krim har erkänts av Ryssland som ukrainskt territorium. Ryska federationen och Ukraina hade bilaterala avtal där Ryssland erkände den ukrainska överhögheten och suveräniteten över sitt territorium, inklusive Krim. Ryssland har också förbundit sig att respektera territoriet inklusive Krim i internationella avtal. Det bryter Ryssland mot nu. Om Krim hade varit så känsligt hade Ryssland inte behövt underteckna avtalen.
Källa: Aftonbladet 20 feb 2017
——————————————————————-
Med Vänliga Hälsningar
Lars Björk
Styrelseledamot Hallands Regementes och Hallandsbrigadens Kamratförening